Ont i ryggen?

Hur många gånger har Du haft ont i ryggen? Hur många gånger har Du hört någon i din närhet klaga på ryggont?

De flesta av oss har eller kommer någon gång under vår livstid att få uppleva ryggont. Vad är det i ryggen som ger oss denna smärta? Ofta hör man att det är en disk som är sönder, en nerv i kläm eller en kota som hoppat fel - men är detta verkligen sanningen?

För att en kota ska glida fel i din rygg krävs det mycket. Detta är inget som händer en frisk rygg pga. att du exempelvis böjer dig framåt eller gör sit-ups. Vår ryggrad är otroligt starkt och stabilt byggd, med både aktiva och passiva strukturer. Exempel på aktiva strukturer är våra muskler som hjälper oss till rörelse, medan de passiva strukturerna bl.a. består av skelett och ledband.

Den vanligaste åkomman som orsakar ryggsmärta är ryggskott (även kallat akut lumbago). Detta är vad som i de flesta fall händer när du gör en rörelse (exempelvis framåtböjning eller ryggvridning) och känner hur det hugger till i ryggen. Det kan nästan kännas som att något går sönder. Du som råkat ut för detta vet säkert att det inte krävs ett speciellt tungt lyft för att detta ska uppkomma, i många fall raka motsatsen. Ofta är det ländryggen som drabbas (men även nackspärr kan räknas till ett slags ryggskott) och man kan knappt röra sig efteråt. Inte ovanligt är att man "fastnar" i en felställning såsom framåtfälld bål eller ätt sidoböjning. Detta brukar sitta i några dagar och kännas som värst efter att man varit stilla en längre stund.

Vad är det som händer vid ett ryggskott?

Det som händer vid ett ryggskott kan vara olika saker i kotpelaren. Kanske utförde du en rörelse som kroppen är lite vaksam mot, kanske hamnade dina facettleder (lederna mellan kota och kota som även är mycket smärtkänsliga) i en position där de inte kände sig fullt stabiliserade av muskulaturen. Men det är inget som går sönder, även om det kan kännas så. Oftast är det din stabiliserande muskulatur, den som ligger lednära och djupast in i ryggen (lokal muskulatur), som inte har hunnit med i processen och alltså inte hunnit stabilisera sitt kotsegment innan du började utföra rörelsen. Hjärnan tolkar då den pågående rörelsen som något osäkert och eventuellt skadligt för kroppen. Detta genererar att signaler skickas till din större och rörelseutövande (global) muskulatur som försöker sätta stopp för den (enligt hjärnan) ev. farliga rörelsen. Detta resulterar i muskelspasm. Hugget du känner är alltså i själva verket dina rörelseutövande (globala) muskler som krampar för att "ta kontroll" över rörelsen.

OBS! (Skulle du känna kraftig smärta eller domningar ner i benen, ha svårt för att gå på toaletten eller att hålla tätt i samband med en sådan här händelse bör du söka akut läkarvård.)

Vad är det då som stabiliserar oss?

Jag nämnde ovan global och lokal muskulatur. Den globala muskulaturen är den rörelseutvecklande muskulaturen, den som gör att vi kan röra på våra kroppsdelar. Exempel på dessa är M. Biceps humerii (överarmsmuskulaturen som verkar på armbåge och axel), hamstringsmuskulaturen (baksida lår som verkar på höft- och knäled). Globala muskler aktiveras vid högre belastning och högre hastighet.

Vår lokala muskulatur kan däremot inte utveckla en rörelse, denna muskulaturen stabiliserar istället våra leder under rörelse och det är därför de är så otroligt viktiga för att kroppen ska fungerar optimalt. Exempel på dessa är muskler som går emellan våra ryggkotor (se bild). Lokala muskler aktiveras vid låg belastning och låg hastighet.

En annan stabiliserande lokal muskel man ofta återkommer till är en muskel vid namn M. Transversus abdominis. Man kan likna den vid kroppens egna korsett då den går just som en korsett runt din bål, mellan de nedre revbenen och ditt bäcken. Muskelfibrerna går här horisontellt, tvärtemot vårt 6-pack (synligt eller ej ;) M. Rectus abdominis). Transversusmuskeln är även utvecklad som så att den automatiskt ska slå på sin aktivitet några millisekunder innan du ska utföra en rörelse, exempelvis lyfta armen. Detta medför alltså att du alltid är stabiliserad INNAN du utför en rörelse, något som din hjärna sköter åt dig.

MEN! Transversusmuskulaturen fungerar inte alltid optimalt i sin timing och detta ser man ofta hos personer med ryggsmärta och detta är ofta det som händer då ett ryggskott uppstår.

Den goda nyheten är att detta går att träna upp igen. Då talar vi om en rekryteringsträning, för här handlar det om att stärka och "snabba upp" kopplingen från hjärna till muskel. Tänk dig som ett eluttag och hur elektriciteten ska färdas så snabbt som möjligt mellan uttag och glödlampa. Det handlar alltså inte om att göra muskeln "stark" i den bemärkelsen, utan att finjustera vid vilken tidpunkt den går in i en rörelse.

Det mesta ryggont är alltså ofarligt och rörelse är det bästa botemedlet! Drabbas du av detta så försök att hålla igång (även om det smärtar) med promenader och mjuka rörelser. En bra övning är att ligga på rygg på golvet eller i sängen och böja upp knäna så att de pekar mot taket. Andas i lugn takt och i takt med in- och utandning vaggar du benen i sidleds. Denna rörelse ska vara mycket liten, max. 5-10 cm åt var håll.

Vi rekommenderar dig även att se över stabiliserande muskulatur om du upplever smärta återkommande för att förhindra eventuella besvär i framtiden.

Vi på MYO FYSIO hjälper Dig gärna!